Helen of Troy

Popdakar började med en underbar, oslagbar konsert, jag syftar naturligtvis på Twig vars skiva jag nu införskaffat. Deras musik kommer strömma ut ur högtalarna en tid framöver.
Jag hyste stora förhoppningar på den hämliga gästen då både Hopponen och Höglund stod i publiken under spelningen. Men när de försvann och varken Ojala eller Björkas dök upp började jag fundera på vem/vilka det kunde vara igen.
Ironiskt nog visade det sig att gästen var Orup (http://youtube.com/watch?v=LhFhXl41rVM&mode=related&search=) och den informationen fick oss att promenera till Stephanie. Te och äppelpaj i goda vänners lag.
Vi var tillbaka senare för att se Zeigeist, men riggandet tog aldrig slut så vi fortsatte till ace och missade showen.

Det kändes som att komma hem när ace- lokalen intogs.

Jag kan bara konstatera att det inte går att ha efterfest på ett bättre ställe än lägenheten på Surbrunnsgatan.

Utan sömn åkte jag till släkten i Oxelösund på morgonen med stora förväntningar på drivor av min mosters sextiotalsklänningar som skulle tillfalla mig. Men det visade sig att hon inte alls sparat dem, istället fanns några andra helt perfekta plagg som jag fick med mig.

Bland dem ett par mycket speciella och coola byxor som jag kanske inte vågar använda. De var högsittande, brunröda med ett slags origentaliskt mönster och en tendens till ballongighet, otroligt originella.

Fika och lunch med kusiner, moster och mosters man fick mig att inse att min släkt är om möjligt lika originella som byxorna.