Det är lätt att idealisera 60-70 talen, när människor drevs av viljan att förändra samhället, ta del av politiken, bygga upp en gemenskap, ta hand om naturen, bryta traditionella regler och skapa alternativ till kärnfamiljen mm. Allting var förstås inte bra men ändå tänkvärt.
Drivkrafterna idag; konsumtion, karriärer, makt, hyper mm låter inte alls lika spektakulära eller positiva.
Jag skulle kanske skaffa mig långa dreads, ta fram en gitarr och föra ut bortglömda budskap…
Men människor tror sig kunna förändra längre, inte heller jag, vi har gett upp.
Jag har inte tid att tänka på världen och samhället i min jakt på en karriär inom tacolagandets ädla konst, här i mitt hungrande efter pengar… i förhoppningen om att få köpa en fin vinterjacka, fina nya skor osvosv inser jag om jag är en produkt av den tid vi lever i.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar