Helen of Troy

Popdakar började med en underbar, oslagbar konsert, jag syftar naturligtvis på Twig vars skiva jag nu införskaffat. Deras musik kommer strömma ut ur högtalarna en tid framöver.
Jag hyste stora förhoppningar på den hämliga gästen då både Hopponen och Höglund stod i publiken under spelningen. Men när de försvann och varken Ojala eller Björkas dök upp började jag fundera på vem/vilka det kunde vara igen.
Ironiskt nog visade det sig att gästen var Orup (http://youtube.com/watch?v=LhFhXl41rVM&mode=related&search=) och den informationen fick oss att promenera till Stephanie. Te och äppelpaj i goda vänners lag.
Vi var tillbaka senare för att se Zeigeist, men riggandet tog aldrig slut så vi fortsatte till ace och missade showen.

Det kändes som att komma hem när ace- lokalen intogs.

Jag kan bara konstatera att det inte går att ha efterfest på ett bättre ställe än lägenheten på Surbrunnsgatan.

Utan sömn åkte jag till släkten i Oxelösund på morgonen med stora förväntningar på drivor av min mosters sextiotalsklänningar som skulle tillfalla mig. Men det visade sig att hon inte alls sparat dem, istället fanns några andra helt perfekta plagg som jag fick med mig.

Bland dem ett par mycket speciella och coola byxor som jag kanske inte vågar använda. De var högsittande, brunröda med ett slags origentaliskt mönster och en tendens till ballongighet, otroligt originella.

Fika och lunch med kusiner, moster och mosters man fick mig att inse att min släkt är om möjligt lika originella som byxorna.

Vakna

Uppropet var igår, det som alla går på som går i min före detta skola. Ett upprop jag inte missat på 12 år.
Nu är jag inte en del av det sammanhanget längre utan mest en massa andra destruktiva och ytliga sammanhang som får mig att fundera på en sådan där långresa till Indien då man finner sig själv. Det vore skönt att komma härifrån, det vore skönt att göra vettiga saker och tänka på saker med substans.

Låten "pass this on" ni vet den där "I´m in love with your brother, yes I am.. osv" förföljer mig.

1234

En sömnlös natt med regina spektor och feist visar att jag lyckats vända dygnet. Utgång fyra gånger i veckan blir inom kort standard och vi förvandlas snart till ett gäng alkisar. Dags att ta sig i kragen och fundera över eventuella framtidsplaner?

Allt spektakulärt händer såklart samtidigt, blir svårt att välja mellan kvällens avslutningar och nyöppningar. Jag har för avsikt att vänta med kragen..

Mina stalking skills skrämmer mig, Internet är min bästa vän och en uppslagsbok olik allt annat..

You will find me where you left me

Jag har hittat en ny Cats On Fire låt, trodde att jag hade hört alla, den heter ”something happened” mycket fin.
Miranda fick mig att återupptäcka Le Futur Pompiste idag, har alltid gillat dem men de försvann bland alla myspacevänner.
Jag älskar också den översta låten på Air France myspace, den är underbar!

Trivs som fisken i vattnet på trädgården och helgen spenderas förhoppningsvis där igen, om inte annat för att leta rätt på favorittröjan.

Mina dagar som brunett har just börjat och jag hajar till när jag passerar skyltfönster såväl som speglar. Vet inte alls om jag vill se ut såhär.

Längtar sjukligt mycket till dagen då jag säger upp mig och vi far ut i Europa.

Barcelona:

Silent shout

Jag återupptäckte the knife idag och svimmar nästan av att lyssna på låtarna. Man kastas tillbaka på ett brutalt vis till perioden då de gick på repeat och oj vilket coolt band knife är!

Min katt har bosatt sig i festivalväskan..

Fascination

Jobbet på skolan sliter ut mig in till minsta muskel. Vem kunde tro att fönsterputsning är så ansträngande?
Redan efter en dags slit var en paus på två dagar given, feber och så. Det gav mig tid att sörja Bergman tillsammans med övriga Sverige. Jag har ingen flagga att hänga på halvstång, men jag har däremot sett om ”sommaren med Monica”, ”sjunde inseglet” och ”smultronstället”. Tidlösa teman, strålande foto, vackra nyanser och mörka undertoner kan få vem som helst att tappa hakan.

I relay on my own eyes to see, but right now they make no sense to me..

Emmabodafestivalen bör sammanfattas i stora drag, utan detaljerade beskrivningar.
Helst vill jag bara nedteckna de tre dylika ord som användes mest under vistelsen och som utan tvekan utgör summan av kardemumman. Men det är omöjligt för utomstående att höra orden sägas med det rätta tonfallet och dialekten, dessutom hann en vän före i skrivandet, vilket innebär att jag nu måste hitta en ny beskrivande infallsvinkel. (Kaos, kaos, kaos).

Min dramatiska sida vill gärna skriva:

”Geniala spelningar”
”Artister som blev ett med instrumenten”
”Intriger som får tv:s forna såpor att blekna bort och tillintetgöras”
”Dramatiska sammanbrott i Smålands djupaste skogar”

Men det vore nog att överdriva en smula?