Agera, agera!

Jag och övriga i klassen ska nu lära oss att spela teater och hitintills har uppvärmningen innan manusgenomgångarna bestått i lekar som kramkull, pepparkakskull, associationsleken och familjen.
Men snart blir det allvar, för på måndag måste jag kunna mina repliker utantill, en fasar jag speciellt för, den glömmer jag alltid:
”Den gyllene dungen talar inte längre sitt språk med björkens vita glädjeord, och tranorna så sorgsna redan…”
Min rollfigur som heter Tamara drömmer om att bli poet, men är ganska misslyckad på den fronten, en rolig roll att spela förhoppningsvis.