Keep it pure

Det där med att inte ge upp sin plats på Internet, hålla i trådarna, skriva intressant och lagom utlämnande..

Jag och Helena spenderade vår tredje ”dejt” hos mig, lagade en pannkakstårta med åtta lager vars mellanskikt bestod i hallon, nougatglass och jordgubbssylt.
Det kändes precis som på barnkalasens tid, på något vis förtrollande med saft, sugrör och pannkakstårta. Det galet lekfulla fanns i luften, även om det inte bjöds på fiskdamm eller skattjakt. Och även fast min pappa inte gömde sig i skogen utanför iklädd en hårig monsterdräkt för att skrämma mina lyckligt ovetande vänner, så fanns barndomsglädjen mycket nära till hands.
Jag lyckades därtill vända en pannkaka i luften, något som jag alltid försökt och aldrig lyckats med. Det ser så smidigt och proffsigt ut, sådär som man vill att allt man tar sig för uppfattas utifrån och inifrån.
Vi drack kamomillte på balkongen just som solen gick ner och jag insåg hur trött jag är.
Att jag igen driver på mig själv till att vara aktiv hela tiden, medan min kropp mest är i ett stort behov av sömn.
Det är bara så att allt som händer är så positivt och jag vill inte missa en sekund av det.